tisdag 21 augusti 2012

Så nu måste jag bara vänta på att den här stormen blåst förbi.
Jag är lycklig och jag är fantastisk, och jag tänker aldrig glömma det nu när jag väl insett det. När jag väl tagit mig upp tänker jag aldrig ramla ner igen. Och allt är tack vare dig. Det spelar ingen roll att jag inte fick se dig, det hade inte förändrat något ändå. Jag ser dig varje dag framför mina ögon, och det får räcka just nu.
Nu måste jag andas, och ta det lugnt och bara vara jag. Bara leva och vara människa. Misstag glöms bort. Och vad vore vi om vi aldrig gjorde misstag. Jag har mycket kvar att lära, jag vet det och jag har accepterat det.
Jag kommer alltid att vänta på dig, den enda personen som fått mig bra och lycklig. För dig skulle jag göra vad som helst, vara vem som helst. Men just nu tänker jag vara jag.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Comments, remarks, assaults?